15 November 2011
Jag ber om ursäkt, och är snart tillbaka här. 
Du är verkligen det bästa jag vet.
♥
Klippeliklipp
28 september och snart vinter
Shame on me, ingenting uppdaterat igen. Jag är dålig på blogg och allt som har med det att göra i perioder, så ingen mening att lova att jag ska bli bättre heller. Det kommer när det kommer :)
Här kommer några bilder i allafall, första bilden från den 20 september och resten från den 25 september. 
Bubben är sötast i världen när han rullar sig. Synd att min mobil har värdelös kamera.
Ikväll ska jag pillra mig iväg till stallet för Heléne ska hjälpa mig att klippa Callemannen, synd Millan inte kunde vara med bara. Men får våldgästa henne senare. Ska försöka komma ihåg kameran i allafall.
Puss&kram
Han har gjort det, återigen.
Tagit hand om mig, på en av mina dåliga dagar. Idag gick han fram till mig när jag skulle hämta honom i hagen. Inget stök, ingenting. Bara kom fram, lät mig sätta på han grimman och sen tittade han på mig, som att "är du okej?". Sen väntade världens mysigaste ridtur. Lite längre än en timme. Bara han och jag. En lång skrittur för att rensa själen på onyttiga saker. Min fina vän.
Ikväll slängde jag även på ett reflextäcke, inte för att det behövdes när jag skulle ut och rida. Men hade en tanke om att det går fort när det väl blir mörkt, och med tanke på hur det var när vi kom tillbaka till stallet va det nog en rätt så bra tanke.
Början och slutet av ridturen.
Älskade älskade älskade häst, du får mig alltid att må bra.
Puss och kram
Det bara är. ♥
Dagens ridtur kunde inte bli bättre än så här. Bara en otroligt fin häst och jag.
Allt var tyst förutom ljudet av hovar i gruset och en liten frust ibland.
Att man får känna sig så fri som jag gjorde idag, det förstår jag inte.
Mitt hjärta svävade på moln när jag bara satt där och kände hur närvarande Calle var.
Calle vet. Han vet så jävla väl, när jag behöver honom som mest.
Ingen som inte känner honom skulle veta skillnaden. Men jag vet.
Han tröstar. Han myser. Han är närvarande. Och han lyssnar om jag vill prata.
Det finns inget som skulle få mig att må lika bra, som han gör.
Jag vet inte hur jag, med ord, kan beskriva
hur han är eller vad han gör. Det bara är.
♥
En ovanlig dag
Men när jag kom lite för nära vänder han på sig och tittar på mig som "Kommer du eller?", Haha.
Så jag satte mig ner på vattendäcket och tittade tillbaka...
Då börjar hans nyfikenhet ta över och han kommer närmare..
Och närmare, tills han nästan står på mig för att få bli kliad. Mitt fina hjärta :) ♥
Jag och Heléne tog en barbacka skrittur idag. Vi stannade på hemvägen för att plocka smultron och lite senare hallon. Hallonbuskarna kunde dock inte Lester låta bli, så vi gav upp. Dumma häst...
Puss och kram
Galias Sund ♥
En bild säger mer än tusen ord
Jag älskar dig
♥
(Bilder ifrån 24/4, men bättre sent än aldrig.)
Liten bildbomb
Min älskade fina Calleman. ♥
Ny grimma
Tänkte bara berätta något annat onödigt vetande.
För någon dag sen va jag iväg på Granngården och hittade den perfekta grimman åt Calle.
En röd! Han blev sjukt läcker i den, eller hur? :)
Tänkte att eftersom han redan har röda benskydd och
passar bra i den färgen så fick han den här grimman av mig.
Nu när ni läser det här är jag förmodligen på ridlektion, men innan dess ska jag till stallet och ta in hästarna. Eftersom det är storm ute och har varit hela dagen, ska dom få komma in och vila en natt. Vilket jag tror att dom uppskattar. Kanske till och med kan ta några kort, på onödiga saker men som kanske kan va kul att se ändå.
Puss&kram
Då och nu
Och han har även fått mer muskler. Känns tydligt hur mycket bättre han rör sig och hur pigg han är.
Bytt till sommarsulor
Nu har jag kommit hem igen. Calle's fötter mådde bra och han fick även lätta på fötterna genom att byta till sommarsulor. Hann också ta lite kort när jag va där. Något jag glömt är jämförelsebilden sen Calle's olycka, men ska iväg ikväll igen för att rida så kanske kommer jag ihåg det då.
Här är Calle med sin hagkompis Alice.
Mysigt när han möter en och vill mysa. 
Här håller han på att få nya skor.
Calle's januariolycka
Tänkte bara visa två bilder på vad som hände med Calle i Januari.
Där hade veterinären rakat runt såren så vi skulle kunna rengöra ordentligt och kolla hur många det var.
Calle blev olyckligtvis attackerad av ett lodjur, eller det är vad vi tror det var. Detta hände i Januari, förmodligen kvällstid då det var mörkt. Det gick aldrig att fastställa vad det var eftersom spåren i snön snöade bort. Det syntes i snön att han hade lagt sig eller ramlat, så förmodligen har han blivit utsatt när han låg ner. Eftersom han inte är världens smidigaste häst så är det svårt för honom att ta sig upp.
Stackars lille bubben.
Ska ta bilder idag så ska ni få se hur hans rumpa ser ut nu!
Galias Sund
Ja vem är han?
Calle är min medryttarhäst, han är en gammal man som är född -89 men är ändå pigg och fylld med personlighet. Jag började rida han den 20 december 2010, alltså har jag bara ridit han några månader men jag hoppas på åtminstone ett år till med denna underbara varelse.
Med Calle gör jag inte så avancerade saker. Vi har varit på en ridplan och hoppat hinder en gång, vilket han tyckte va otroligt roligt. Men övriga dagar rider vi skogsritter. Han började bli igångsatt när jag började rida och det märks redan nu att han fått mer muskler. Han är välutbildad och går i form om man ber han om det, men han har fort blivit trött och svettig. Numera klarar han mer och är lättare att arbeta med.
Om det är något ni undrar om Calle så är det bara att fråga!