Höstens mörker
Idag var jag, Heléne och Malin ut en sväng. Märks tydligt att sommaren börjar lida mot sitt slut. Det blir svalare på kvällarna och mörkret kryper fram mer och mer. Ikväll red vi ut så sent, så vi var tvungen att plocka fram reflexerna. Det kändes egentligen helt okej. Jag har längtat efter höstens mörker.
Dels för att det är mysigare när det är mörkt, man får pynta upp hästarna så dom liknar julgranar med alla dessa reflexer och att dom nöjt står inne på kvällen och mummsar hö när man släcker. Det är en härlig känsla.
Något jag dock inte saknar är alla dessa oändliga lager med kläder som håller en varm när man är ute och rider, men som gör att man svettas när man är i stallet och stökar på. Att snön lägger sig över alla fina skogsvägar är inte heller något jag längtar till, det är därför jag vill hinna ta vara på mörkret och allt mys innan snön kommer.
Här är en bild på Calle med lite reflexer från den 17 Januari. Han är lika nöjd ändå :)
Puss och kram
Dels för att det är mysigare när det är mörkt, man får pynta upp hästarna så dom liknar julgranar med alla dessa reflexer och att dom nöjt står inne på kvällen och mummsar hö när man släcker. Det är en härlig känsla.
Något jag dock inte saknar är alla dessa oändliga lager med kläder som håller en varm när man är ute och rider, men som gör att man svettas när man är i stallet och stökar på. Att snön lägger sig över alla fina skogsvägar är inte heller något jag längtar till, det är därför jag vill hinna ta vara på mörkret och allt mys innan snön kommer.
Här är en bild på Calle med lite reflexer från den 17 Januari. Han är lika nöjd ändå :)
Puss och kram
Kommentarer
Trackback
